Är jag den enda som tycker det är fantastiskt när hösten bara är runt hörnet? När semestern och den intensiva solen faktiskt snart kommer gå på vinterledighet i ett halvår? Jag älskart, vilket kanske gör mig unik. Jag har alltid varit en höstmänniska som tycker att hösten ger hopp istället för depp, mörker och kyla. Jag uppskattar kylan för då kan jag äntligen ha på mig mina mysiga polotröjor. Mörkret, sure, är ingenting för mig men jag fullkomligt älskar den krispiga luften som hösten alltid kommer mer. Det är nog där hoppet kommer in i bilden. En nystart bortom den kvalmiga augustihettan som vi just nu faktiskt går igenom.

Utöver att längta efter september/oktober (när hösten officiellt startar i min bok) har jag börjat dona med musiken igen efter en tids paus. Jag har börjat förstå vilken sorts musik jag faktiskt vill skapa och det är alltid spännande när jag blir inspirerad av andra artister och kan skapa mitt eget utifrån deras briljans. Musik är inte så svårt egentligen. Det svåra är att vara unik, sann och i linje med vad du själv vill göra och brinner för. Det är då det blir riktig magi.

💕